Franska och svenska språkets påverkan på varandra.

Kul om franska språket påverkan på svenska - och tvärtom.

Hämtat från en artikel av Herman Lindqvist.

......

Ändå är det så att även om vi inte tror att vi kan tala franska, så kan varenda svensk hundratals franska ord – fast vi vet inte alltid att det är franska vi talar då vi använder ord som ”kö” (queue) eller kullerbytta (culbute). Nästan alla våra begrepp knutna till opera och teater är ren franska, som orden: teater, opera, revy, scen, ramp, kuliss, sufflör, salong, balkong, applåd, regi, fars, kritik etc etc. 

Varje dag använder vi och hör ord som affisch, migrän, charm, alarmera, epok, portfölj, paraply, ceremoni, visit, chef, ambulerande, disträ och många andra utan att vi tänker på att så säger man i Paris också. 

Franska språket hade en starkare ställning i Sverige då än till och med engelskan i dag. Engelska språket består för övrigt till 60 procent av franska ord.

Suget till Paris inleddes redan flera hundra år före 1700-talet. Under medeltiden studerade nära tusen svenska ynglingar i Paris, därför att Paris länge var den närmaste universitetsstaden.

Men redan ännu tidigare hade svenskar dragits mot Valland som Frankrike kallades under vikingatiden. I början av 900-talet tröttnade fransmännen. 

Vikingahövdingen Gånge-Rolf fick bli fransk hertig och styra över en del av norra Frankrike, Normandie. Då upphörde plundringarna. (Kallades då för "Rollo", förfader till Vilhelm Erövraren, se tapeten i Bayeux  - min kommentar)

Inom några generationer hade nordborna smält in i den franska kulturen, men ännu för hundra år sedan var 75 procent av beväringarna från vissa byar i Normandie blåögda. Det finns flera hundra ortsnamn i Normandie med vikinga­anknytning, ord som slutar på -lund och -bäck (bec), Quebec (Kvillebäck). Många fransmän från Normandie bär ännu i denna dag namn som Osmond (av Asmundr), Quétil (Kettil), Troude (Torvald) eller Tostain (Torsten).

Många av vikingarnas ord och uttryck upptogs i franskan. Om man uttalar de frans­ka orden på hemmagjord skånska eller danska är det lätt att höra varifrån de kommer: bâbord–babord, tribord–styrbord, vague–våg, quille–köl, beaupré–bogspröt, flotte–flotta, crabe–krabba och homard– hummer.

Det vanliga franska ordet joli, som betyder vacker, söt men också rolig eller kul, kommer av vikingarnas jól, den hedniska midvinterfesten som blev vår jul.

Den franska artigheten - igen

Jag har återigen slagits av hur artiga och trevliga fransmännen är. Jag har skrivit om detta tidigare i bloggen men nu senast vid vårt besök fick jag fler bra exempel på den franska artigheten. Man känner sig glad och bekräftad i Frankrike. Ofta slås jag också över hur artiga och hjälpsamma franska barn och ungdomar är. 

Man kan ibland höra och läsa tvärtom - och visst kan det förekomma en och annan sur reaktion även från en fransman. Men i allmänhet är man betydligt mera artig i Frankrike än i Sverige. Vi har ett något stelare och passivare förhållningssätt till omvärlden här hemma.

Som en ganska frekvent besökare i Frankrike har jag lärt mig ett och annat när det gäller sociala normer:

• Jag hälsar alltid på mina grannar och försöker småprata lite även om franska språket kan halta.
• Ofta hälsar jag på människor jag möter på gatan.
• Jag säger alltid glatt "Bonjour" när jag går in i en butik. Och alltid "Au revoir" när jag går ut. Eller önskar "Bonne journée"
• Jag hälsar alltid Bonjour innan jag tilltalar människor vid en informationsdisk, frågar om vägen eller liknande.
• Artigt kan det också vara att försöka småprata lite med servitrisen eller expediten. 

Jag kan tydligt märka skillnaden när jag har besök i Frankrike av bekanta som lever med svenska normer. Dom beter sig precis som jag själv gjorde i början:

• När dom går in i butiker hälsar dom sällan på expediten utan börjar leta runt bland varor. Först vid behov av hjälp så kontaktar dom expediten. Denne har redan försökt hälsa välkommen men noterade att det var en "étranger" i butiken och gav upp.
• När dom lämnar en butik tar dom sällan ögonkontakt och oftast säger dom inte adjö.  
• Dom visar ofta för lite uppmärksamhet åt serveringspersonal eller liknande.

Jag klandrar dom inte på något sätt. Jag gjorde som sagt var likadant i början och det handlar om att långsamt lära sig göra nytt. 
 
Men - vid vårt senaste besök fick jag nya exempel på fransmännens naturliga och trevliga bemötande:

När vi åt vår lunch på byns samlingspunkt - Le Grand Café - så kom en man in bland borden, tittade på oss och andra och sa "Bon Appétit". Jag trodde först att det var ägaren till caféet men kände inte igen honom. Sen kom en person ytterligare och hälsade allmänt samma sak. Då förstod jag att dom bara var trevliga och artiga i största allmänhet och bara ville önska oss andra som redan hade påbörjat vår lunch en god måltid.

Le Grand Café - kanske inte så stort...

Om samma sak hade hänt i Sverige så skulle övriga i restaurangen blivit väldigt förvånade. Men i Frankrike anses detta bara som trevligt och artigt!

Annat Café - i Beziers mot Allées Paul Riquet

Ett annat exempel på fransk artighet är att man kan bli tilltalad av andra om man sitter ensam på ett café eller liknande. Som jag uppfattar det ingår det i den franska sociala normen att man skall omfattas av andra och inte behöva sitta ensam om man inte tydligt markerar att man vill ha det så.  

Jag tror inte att vi kan ändra våra djupt sittande nordiska kärva värderingar. Inte lättare än vi kan ändra andra värderingar. 
Men vi skulle få lite trevligare och kanske bli lite gladare om vi försökte ändra våra attityder gentemot omvärlden litegranna....
 

Språkkaféet i Göteborg

Vi gjorde en snabbvisit till Göteborg och passade på att fika på Språkkaféet vid Esperantoplatsen. Faktiskt första gången, även om jag planerat att besöka det tidigare under åren vi bodde i Göteborg. Perfekt för att öva sig i franska språket.  Men som sagt - det blev aldrig av...

Jag tycker detta är en lysande idé!!

 

Undras om det finns nåt liknande i Stockholm?

Trevlig lokal centralt belägen i stan. perfekt för att slinka in på en fika eller lunch.

Bra priser och även vegetariska alternativ.

Man har fasta dagar för olika språk. Det är bara att slinka in och hitta ett bord med en ledig plats där man konverserar på franska (om det är det man är ute efter). 

Man kan också greppa en flagga och sätta på sitt bord för att signalera att man önskar konversera på t ex franska.

Att tilltala varandra i Frankrike

Säger man "Vous" eller "Tu"?

Ja det är frågan. Jag använder nästan bara "Vous" när jag talar med fransmän - för säkerhets skull. Dessutom har jag inga så familjära kontakter i Frankrike ännu.

Men som en lite humoristisk men ändå lärorik guide kan denna bifogade bild fungera. Den fann jag i en liten notis i den svenska  tidningen för frankofiler "Tête a tête".