(O)verklighetens folk i KD

Jag begriper mig inte på Kristdemokraterna.

Jag är inte på något sätt engagerad i detta parti men det har ändå varit lätt plågsamt att lyssna på den interna debatten i KD. Eftersom jag står helt utanför de interna strider som pågått inom KD så är det enkelt att ha en utomståendes åsikt.

Den bild jag har fått är att en fraktion av partiet vill ha en annan inriktning på politiken än den som hittills drivits. Mer av kristen konservatism och mindre av socialliberalism. För mig är  detta verklighetsfrämmande!  Om man tror att mer av ”Nej till homoäktenskap” och mer av ”Nej till aborter” skall ge fler röster så är man långt från verkligheten.  (O)verklighetens  folk. 

Om detta blev partiets politik, hur många skulle i sådant fall skulle rösta på KD?  Att ge Livets Ord mer spelrum i KD är som att ge Sovjetkommunisterna i Norrland mer spelrum inom Vänsterpartiet. Inte skulle KD komma upp i några 4% i alla fall. Som sagt, jag begriper mig inte på dom krafter som driver på detta inom KD. Mot bakgrund av detta – visst finns det fog för att ifrågasätta ledarskapet inom partiet men då måste man hitta starkare krafter än Mats Odell. Det verkar finnas en nisch inom svensk politik att driva familjefrågor och en humanistisk socialpolitik. Detta har KD mutat in tidigare och det bör kunna hålla dom på rätt sida av 4%-spärren - men glöm att KD blir ett parti med över 10% av väljarrösterna.

Man sa om Alf Svensson att han var populärare än partiet och det var säkert sant. Jag skulle tro att samma sak gäller Göran Hägglund. Han drar säkert fler väljare till KD än deras politik. Om nu Göran Hägglund skall utmanas på partiledarposten – inte borde det vara av Mats Odell. Jag tror att detta är uppenbart för alla som inte är engagerade i partiet. Mats Odell har väl aldrig satt några märkbara spår inom svensk politik eller visat några tecken på att vara en tändande ny kraft? Varför skulle han göra det nu på upploppet av sin politiska bana?

Jag drar samma slutsats av detta; Dom som förde fram Mats Odell som utmanare kan inte ha full kontakt med verkligheten och det gör mig bekymrad för partiets framtid. Hur skall man få dessa virrpannor att skapa ett parti med en gemensam slagkraftigt intressant politik? Det är i högsta grad förvirrande och ger en uppfattning om hur svårt det är att leda det ganska lilla parti som KD ändå är. Det är ett verklighetsfrånvarande och ytterligare ett tecken på (O)verklighetens folk.

Mitt tredje exempel på förvirring och brist på verklighetsförankring är att Mats Odell - idag måndag kväll efter att han med stor majoritet förlorat omröstningen om partiledarskapet mot Göran Hägglund – ännu inte avsagt sig sina nuvarande uppdrag inom KD (gruppledare i Riksdagen om jag förstår rätt). Nej, han säger tvärtom att han vill sitta kvar. Har kar’n inget självkurage eller är han bara verklighetsfrånvarande. Klart att han inte kan sitta kvar som om inget hänt! Partiet kanske behöver förändring men det behöver inte Mats Odell!  Jag vet inte vilka motiv som driver honom att klamra sig kvar. Han borde väl kunna leva på en riksdagspension om det handlar om ekonomiska motiv eller att ha ett jobb.  Mats Odell får bli min avslutande symbol för (O)verklighetens folk denna kväll.