GIBCA 2013, Göteborg International Biennial for Contemporary Art

TEMA: Play! Recapturing the Radical Imagination

Inför 2013 års biennal har GIBCAs konstnärliga ledare, Edi Muka och Stina Edblom, bjudit in curatorerna Katerina Gregos, Claire Tancons, Joanna Warsza och Ragnar Kjartansson i samarbete med Andjeas Ejiksson att skapa fyra utställningar utifrån tematiken Play! Recapturing the Radical Imagination. Tematiken undersöker och reflekterar över två viktiga ingredienser i konstnärlig och politisk diskurs; leken och den radikala fantasin.

 
Biennalen innefattar även GIBCA Extended, ett samarbete med det lokala samtidskonstlivet i Västra Götalandsregionen och EU-projektet Leisure, Discipline and Punishment, som visas runt om i staden.

Utställningar 7 sept-17 november:

The Politics of Play

Arena: Röda Sten Konsthall.

AnarKrew: An Anti-Archives

Arena: Göteborgs Konsthall

Art & Crime. Legally On The Edge - A Forensic Exhibition in the Backwaters of Göteborg

Arena: Lilla Bommen / Drömmarnas kaj

Weight

Arena: Stora Teatern

 

Några smakprov från Röda Sten:

Vad säger egentligen utseendet om en människas identitet, status och bakgrund?

Den frågan ställer sig Nabil Boutros i sin fotoserie The Egyptians (2010/11), 25 porträtt av egyptiska män med olika bakgrund och yrke. Men i själva verket är de alla en och samma person: Nabil Boutros i lätt förklädnad. En lekfull förvandling blir alltså en undersökning av fördomsfullhetens faror. Kan vi lita på utseende som den enda utgångspunkten för kommunikation?


Videoverket Los Encargados från 2012: 

 



I videoverket Los Encargados (testa denna länk om inte klippet fungerar ovan) ser vi svarta limousiner på en av Madrids huvudgator. Det liknar ett begravningståg. På taken har bilarna upp-och-nervända porträtt av flera spanska presidenter. Det är en symbolisk halshuggning. Videoverket kan tolkas som en allvarlig anklagelse om statsmäns korruption i poetisk form. Budskapet är tydligt: Makthavarna är politiskt döda eftersom samhällskontraktet för länge sedan brutits och ingen längre tror på politikerna. 



Guerrilla Girls:

Guerrilla Girls är en anonym grupp konstnärer, aktivister och feminister som sedan 1985 har avslöjat sexism, ojämställdhet och rasism i konstvärlden. Med humor och glimten i ögat gör de till exempel ”Weenie Counts” som visar andelen manliga respektive kvinnliga konstnärer på konstinstitutioner. I utställningen presenterar gruppen ett urval av sina ikoniska affischverk som häcklar den diskriminering av kvinnor som fortfarande präglar konstvärlden.

Olav Westphalen:

I Olav Westphalens gränsöverskridande konstnärskap hamnar finkultur på kollisionskurs med populärkultur. I utställningen presenterar Westphalen en ny serie satirteckningar baserade på en så kallad gag master. Idén till att använda gag mastern har Westphalen fått av små övningar och samtal kring humor och politik. Westphalen har skapat teckningar som utnyttjar den politiska satirseriens bildspråk samtidigt som de är poetiska och absurda.

Contemporary Art? vad är det......

Ja det kanske är en berättigad fråga. Contemporary betyder just att konsten skapas nu och fortsätter skapas under vår levnad - med andra ord pågår just nu för oss. 

Skillnad mellan Modern konst och Contemorary Art då? Modern konst brukar hänföras begreppsmässigt från Impressionisternas stil (omkring 1880-talet) till omkring 1960-1970 talet. 

Med en viss överlappning kan man säga att Contemorary Art började omkring 1960/1970 och pågår just nu........